Lärande med kroppen som verktyg

Vad är estetiska lärprocesser?

Ordet estetik förknippas ofta med skönhet och med hur något ser ut. Men dess ursprungliga betydelse ligger närmare förnimmelse och sinnesupplevelse. Det handlar om hur vi upplever, uppfattar och tar emot världen genom våra sinnen.

En estetisk lärprocess kan beskrivas som ett lärande där vi undersöker, bearbetar och uttrycker erfarenheter genom konstnärliga uttrycksformer.

Att lära om, i, med och genom konst

Lars Lindström beskriver fyra former av estetiskt lärande: att lära om, i, med och genom konst.

Att lära om konst handlar om teoretisk kunskap, medan lärande i konst innebär att utveckla praktiska och konstnärliga färdigheter. När vi lär med konst använder vi en estetisk uttrycksform för att förstå någonting annat, exempelvis matematik genom dans. Lärande genom konst handlar om den förståelse och de förmågor som kan växa fram under skapandet, som kreativitet, samarbete och förmågan att se olika perspektiv.

Lindströms modell visar att konsten både kan bära en egen kunskap och öppna vägar till andra ämnen.

Fler vägar in i lärandet

Estetiska lärprocesser kan göra undervisningen mer tillgänglig eftersom kunskapen inte enbart behöver förstås och uttryckas genom tal och skrift. När vi använder rörelse, bild, rytm eller ljud kan vi avlasta den medvetna och språkliga bearbetningen och låta fler delar av oss delta i lärandet.

Ramsor, sånger, rytm och upprepning som hjälp för att minnas har vi säkert alla erfarenhet av. Kunskapen får då någonting att fästa vid och blir lättare att plocka fram.

Två konkreta exempel är Dansmatte och projektet ESTER i Härnösand. I Dansmatte använder elever dans och rörelse för att undersöka matematiska begrepp som geometriska former, symmetri och bråk. I ESTER får lärare kunskap om hur sång, dans och teater kan användas i undervisningen.

Projekten är tydliga exempel på det som Lindström beskriver som att lära med konst. Abstrakta begrepp blir mer konkreta när eleverna får gestalta och uppleva dem med kroppen. Samtidigt kan eleverna också lära genom konsten när arbetet ger utrymme för kreativitet, samarbete och egna uttryck.

För den som redan har ett hårt belastat arbetsminne kan en rörelse, en bild eller en rytm ge någonting att fästa kunskapen vid. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för personer med NPF, men gynnar många olika människor och sätt att lära.

Kroppens signaler påverkar också vår möjlighet att lära. Andningen, muskelspänningar och känslan av trygghet eller stress påverkar hur närvarande vi kan vara. Ett kroppsligt förankrat lärande innebär därför att vi uppmärksammar kroppens reaktioner och låter dem bli en del av processen.

Trygga och icke dömande rum spelar en viktig roll. När nervsystemet uppfattar trygghet behöver mindre uppmärksamhet riktas mot att upptäcka och hantera möjliga hot. Då blir det lättare att vara närvarande, ta in ny kunskap, vara nyfiken och våga pröva.

Det handlar inte om att förenkla innehållet. Det handlar om att skapa fler vägar in i det.

När kroppen och sinnena får delta behöver vi inte tänka oss fram till allting. Vi kan också känna, göra, uppleva och skapa oss fram till förståelse.